Kungligt brev 30/7-1765

Just nu går jag igenom kungliga brev och förordningar som rör uniformer. Då är det lite kul när man hittar saker som detta. Definitivt något att gå vidare på. (Med reservation för eventuella felstavningar, då originalet var lite suddigt.)

Adolph Friedrich med
Gud Nåde Sweriges Giötes och Wän-
des Konung p.p.p. Arfwinge til No-
rige, samt hertig til Schleswig-
Holstein p.p.

Wår Ynnest och nådiga benägenhet
med Gud Alsmägtig, Tromän och Tienare Prä-
sident och Commendeur af Wår Swärds orden Ge-
neral Fälttygmästare p.p. Uti Underdånig
skrifwelse af d: 8 Julij sidstledne anmälen I hu-
ruledes, sedan Wi lämnat Wårt nådiga bifal,
att behörige ritningar öfwer åtskilliga Rege-
menters profmonderingar i Fortifications Con-
toriet måge författas så har til följe deraf i-
genom General Kwartermästaren och Fortifi-
cations Directeuren, Desseineur Lieutenanten
Gilberg såsom skickelig til detta arbete blifwit
utsedd och med honom- betingat om dessa ritnin-
gars förfärdigande, i den storlek, som redan
blifwit upgifwen til 12 d kopp:m styiket, som
för 6 stl: til hwaje Regemente utgiör 72 d Kop:mt
och för 29 regementer tilsammans 2088 d Kop:mt
detta pris, såsom i det nogaste betinget, hem-
ställer i Til Wår nådiga approbation, samt at
denna Summa kunde tagas af någre bespar-
de beklädnings medel; Ocksom Wi härtil-
lämnat wår nådiga bifall så låte wi eder
til nådigt Swar och underdånig efterrättel-
se sådan i nåder weta, och befalla eder Gud
Alsmägtig nådeligen. Stockholm i Rådkam-
maren den 30 Julij 1765

Adolph Friedich

/ Carl Carskiöld

D:n 21 Aug 1765 Wises GeneralQwartermästaren
och Beklädnings Contoriet

Collat:t

Nästa vecka börjar officiellt tio veckor uppsatsarbete på heltid, och jag reser till Armémuseum.

Posted in Textilvetenskap | Tagged , , | Leave a comment

Skräddaren och soldaten: Förberedelserna är klara.

Då har det gått nästan två månader sedan jag skrev något om uppsatsen senast och det är dags att sammanfatta lite av vad som har hänt hittills. Som alltid när det gäller lite större tankeprojekt som detta så känns det som att inget han hänt, samtidigt som det känns som att jag har jobbat otroligt mycket med det.

En hel del tid har tillbringats vid Krigsarkivet i Stockholm, en ganska trevlig arkivinstitution på Banérgatan i Stockholm. Det jag främst har undersökt där är handlingar som finns inom arkivet “Beklädningskontoret” som sorterar under Krigskollegium. Dateringen av arkivet är huvudsakligen 1720-1779 även om vissa äldre handlingar förekommer. Från detta arkiv har jag beställt fram volym efter volym, fotat och tagit med mig hem. Jag kan inte nog understryka hur skönt det är att kunna fota på plats, när det tar både tid och pengar att resa fram och tillbaka till Stockholm. På det sätt kan jag få med mig hundratals dokument hem och läsa dem i lugn och ro istället för att läsa dem på plats, vilket skulle reducera antalet dokument per dag till en bråkdel. Jag har hittat en hel del material som kan vara intressant för uppsatsen och för den dräktintresserade.

Bland det som jag personligen tyckte var roligast att hitta var ett inventarium över Beklädningskontorets lokaler som det såg ut i slutet av 1758. Där framgår bland annat vad som fanns “Uti Stora Kistan i Förmaket hwaräst de Aproberade profpersedlar förwaras”. Utan att säga för mycket för tidigt så vågar jag nästan påstå att det är en väldigt stor kista eftersom det ligger inte mindre än tjugosex olika klädeplagg i denna, utöver de mängder med tygprover, gehäng, flaskor och annat småplock som skulle finnas som modellmaterial. Självklart är det inte slut där, utan det fortsätter med en trälåda full med flaskor, remmar, gehäng, väskor och skor samt en koffert med halsduk, skor, skjortor och så vidare. Kort sagt en riktigt rolig lista över vad man kunder hitta på kontoret vid ett visst tillfälle.

Något annat som jag har jobbat med en stund är en längre rättsmål mellan överstens Lars Åkerhielm (på bilden här till höger) och dragonerna i Nyland och Tavastehus län. Bakgrunden verkar vara den att Lars Åkerhielm, då överste vid regementet, har blivit betrodd att ordna med nya uniformer för hela regementet. Tyvärr så visar det sig att kläderna är “så små och knappt tiltagna, at största sorten af Lif- Monderingen föga skall wara brukelig för karlar af minsta längd och tjocklek”. Lars Åkerhielm bedyrar givetvis sin oskuld och redogör för sina förehavanden i frågan i över trettio sidor. Utöver detta kommer alla bilagor som jag inte ens hunnit gå vidare på. Målet upptar ungefär två hyllcentimeter i arkivet, vilket ändå får ses som ett ganska omfattande mål med tanke på att mycket annat i volymen “Avgjorda mål” endast upptar ett ark. Hur mycket jag ska arbeta vidare med detta fallet vet jag inte, det uppkommer ju en hel del intressanta uppgifter i samband med redogörelserna, men samtidigt så är det bara ett fall av många. Men jag känner åtminstone att jag vill veta hur det går för överste Åkerhielm.

Sist men inte minst har jag ju varit på Kalmar läns museum och undersökt ett antal uniformsplagg som finns där. Det gäller en uniform för manskap och en för underofficer, båda från Kalmar regemente och av 1765 års modell, som personalen vid länsmuseet glatt och hjälpsamt visade. Det är en riktigt liten skatt dom har där nere. Jag hann också kika lite på en uniform av modell 1779, även om denna troligen kommer hamna utanför undersökningens ramar. Så nu har jag tonvis med detaljbilder och beskrivningar av knapphål, ficklock, tygkvalitéer och allt annat nördigt som man kan tänka sig få ut av två dagar med lite kläder från 1700-talet. Jag hade gärna lagt ut en bild, men får inte detta på grund av museets fotopolicy. Så är det någon som vill se en uniform från insidan så får ni besöka Uppsala, så lovar jag både bilder och kaffe! Istället kommer här en bild från Armémusuem, via digitaltmuseum, föreställande en musikantrock av samma årsmodell som uniformerna i Kalmar, men från Södermanlands regemente. Nästa steg blir att  undersöka de parallella föremål som finns på Armémuseum, något som förhoppningsvis sker i januari. Att döma av bilderna som finns på nätet så kommer jag hitta både likheter och skillnader i hur dessa föremål är tillverkade. Men vi får se närmare på andra sidan nyår.

Själva arbetet sker inom en nyskapad forskningsnod kallad “Early modern cultural history” vid historisk-filosofiska fakulteten. Involverade discipliner är historia, konstvetenskap, musikvetenskap och textilvetenskap. Eftersom ett av de historiska masterprogrammen handlar om just tidigmodern tid så finns det en viss övervikt av historiker i gruppen vilket är väldigt givande. Att mötas över ämnesgränserna är något som fler universitetsutbildningar borde satsa på, redan från grundutbildningen och upp på högsta forskningen. När man möter andra, vars språk man inte talar, så får man verkligen tillfälle att fundera över sitt eget ämne och vad det innebär. Det finns dessutom enorma mängder att lära över gränserna.

Sammanfattningsvis, det känns som att jag har en överblick och att förberedelserna för det stora arbetet är gjort. Jag har börjat i flera trådar samtidigt, jag kan läsa mina dokument någorlunda obehindrat. Jag har en uppfattning om tidigare forskning och över vad jag ska göra. Sen vet jag att det kommer alltid växa och ta nya vändningar som inte går att förutse nu, men de tar jag då. Efter nyår arbetar jag tio veckor heltid med uppsatsen och tio veckor halvtid. Sen är det maj. Då är den klar.

Posted in Museer, Textil, Textilvetenskap, Uncategorized | Tagged , , , | Leave a comment

Sätergläntan 5: En remsa med trasprover

Trasmattor.

Jag har ett lite kluvet förhållande till dem. Dels så är det antagligen just trasmattor som vävs i överlägset störst skala i vårt land. Det är det som väldigt många kommer att tänka på när vävning nämns. Detta är givetvis bra, det så att säga binder folk samman. Gör att det fortfarande finns folk som väver. Gör att människor som inte väver kanske ändå har en relation till vävning. Samtidigt så känns det ibland som att trasmattor är många människors enda relation till vävning. Något annat går inte väva… Som tur är så finns det många människor där ute som väver en massa andra saker, tunna, grova, avancerade, enkla, randiga och rutiga, som visar att det går att väva annat än trasmattor. Detta visades med all önskvärd tydlighet på Nordiska museets sommarutställning “Väv” som gick nu under sommaren 2012. En utställning som samlade vävare från hela landet och visade upp en enormt kraftfull och levande vävtradition som också är fylld med innovation.

Nåväl, nästa projekt på Sätergläntan var ju en trasväv. Under året har SHR passat på att fylla hundra. Detta ska ju givetvis firas med stoj och gamman genom hela landet, som till exempel på Nordiska museet, men också på Sätergläntan. Jag vet inte om vi redan nu hade fått veta att vi skulle väva trasvävar till utställningen på Nordiska museet, men det är av underordnad betydelse här, eftersom vi ändå började med ett mindre trasprojekt där vi skulle testa olika tekniker och variationer. Så en remsa med sju olika tekniker på rad tillverkades i rask takt och blev således mitt fjärde projekt på Sätergläntan.

Formgivningen och färgsättningen kanske inte blev den bästa på just denna produkt, men jag skyller på att detta är en provremsa och färgerna är endast “tekniska” så att jag tydligt kan se hur en teknik fungerar. Dessutom är det ibland svårt att hitta en bra avvägning mellan en trasas kvalité och färg, vilket gör det hela mycket lättare om man inte behöver ta hänsyn till färgen… Remsan är vävd med svart bomullsmattvarp 12/6 med vita ripsränder och är indelad i flera olika fält. Jag kommer inte här gå in exakt på hur man gör de olika teknikerna, men jag lägger upp bilder på var och en så att den klurige kan kolla själv. Annars är det ju bara att fråga.

 

Posted in Sätergläntan, Uncategorized, Vävning | Tagged , , , , | Leave a comment