Snabelskor

Dessa skor gjorde jag för ganska länge sedan, mest för att visa att jag kunde. Har inte riktigt sett några arkeologiska fynd på så här långa snablar, även om jag vill minnas att jag har läst att de förekommer i bildmaterialet. Dessutom har jag sett gravstenar med liknande skor, mer om det nedan. Jag utgick från ett mönster från Skoboken, som jag förlängde å det grövsta. Sedan syddes de ihop med sömmen rakt igenom sulan, eftersom det skulle vara omöjligt att vändsy dem. För att sedan skydda sömmen så spikade jag dit en extra sula. Jag vet inte säkert om metoden är medeltida, men under romar-tiden användes liknande konstruktioner, även om det är ett väldigt vanskligt resonemang.

De är ganska omöjliga att gå i, trots att de sitter som en smäck. Det jag främst har använt skorna till är special-guidningar på Borgholms slott, där jag spelar den mycket intressante adelsmannen Ivar Axelsson Tott. Anledningen till att jag använder skorna då är att jag av en slump fick se Ivars brors gravsten i Mönsterås för ett par år sen. Och gissa vad han har, om inte ett par extrema snabelskor.

Snabelskorna har kommit och gått under medeltiden, och eftersom mina böcker ligger över 100 mil härifrån så vågar jag inte säga något exakt. Men jag vill minnas att de stora glansperioderna var slutet av 1200-talet och slutet av 1400-talet.

This entry was posted in 1400-tal, Medeltid, Skor. Bookmark the permalink.